Att leva är en uppgift vi har fått på livstid!
Så väntat - så plötsligt
tjugofjärdefebruaritjugohundratolv
Vid åttasnåret var jag i full färd med att arbeta och förhöra mig om kollegans Thailandsresan, därför blev det ingen bild då.
Välkommen prinsessan Estelle
Askonsdag
Lite sådär i sista stund bestämde jag mig för att gå på Askonsdagsmässan. Väl på plats blev jag tillfrågad om jag ville läsa dagens text, och visst, det kunde jag väl.
Sedan blev vi korstecknade med aska i pannan.
Nu väntar fasta fram till påsk (ja, men eller hur, jag känner mig själv tillräckligt väl…), men det går ju att hålla igen ännu mer med godsaker och annat.
"Kom ihåg, o människa, att du är stoft och att du åter skall bli till stoft.
Omvänd dig och tro evangelium."
…
Ännu en vecka till ända, hur nu det gick till. Veckan har bjudit på jobb, hockey och umgänge med familjen.
I fredags gick hag bort till järnvägsstationen (eller bytte de namn när de byggde om?) för att överraska syrran. Två gånger på sträckan mellan Coop och stationen blev jag förbikörd av pappa som tutade på mig. När Oliva klev av tåget berättade hon om hur bevittnat en avkastning från tåget i Lessebo.
På kvällen när jag gick hem hoppade jag in på Coop för att proviantera till jobbet igår. Köpte sånna där små förpackningar med nötter och torkad frukt. Gick förbi dem och slängde ner två i korgen med tanken att de kunde vara bra att stoppa i handväskan alt. jobbarväskan. Men så igår morse när jag skulle slänga ner dem i väskan såg jag bäst-före-datumet… Idag gick jag bort med dem och fick pengarna tillbaka.
Ikväll ska gospelkören sjunga i kyrkan och imorgon är det jobb som står på schemat.
